OUR STORY




I am so excited to tell you our story!!! Jesus is amazing and He has changed my life. He opened my eyes, I am a totally new person and I wouldn't go back for anything!! 
I hope with all my heart that you are also walking, or will choose to walk, your daily life with Jesus. With this story I want to tell everyone that it is possible:-)

We were a normal Swedish family for 20 years. Never jumping too high or taking risks that we couldn't control. We were living in a wonderful house that we renovated ourselves, having everything we needed and lacked nothing. Andreas worked as a business controller and I was working as a pediatric nurse in a school – loving my job. We have three children; Rebecca, Adam and Milton. We believed in Jesus and in the bible, going to the church-building every week being involved in many activities there as well. But did we really trust Him with our lives? Did He mean everything to us, to the point where we were living our lives only for Him? The answer is No.

The summer 2014 my husband Andreas went to New York City to work, while I was home with our children. During this week both of us read a book by the same author without knowing that the other also were reading. The books challenged us about what a christian should look like, what christianity is about and it influenced both of us big time. Already before Andreas put down his suitcase inside our front door arriving from the US he told me that we need to change our lives! I said the same to him.

Before this you couldn't see any difference in our lives compared to our non christian friends, except that we visited the church building on Sundays and believed that God and Jesus exist. We had never led anyone to Christ during our 20 years as confessing believers in church, never baptized anyone or prayed over anyone who had been healed.
We had barely heard of demons and even less seen any manifest (or knowing it actually was a demon). We never, what we can remind us of, heard any teaching about repentance or sin or what the gospel really is about and how to tell the gospel to someone else so they could come to faith.
Discipleship was a word that only belonged to the Bible and not at all something that could relate to us today. The fact that I was a new creation as a born again person and needed to grow spiritually from a baby to maturity so I could train others to grow- was something that I never heard about.
When we realized some of these things and what God in the Bible is calling us to do as His ambassadors here on earth, we wanted to change everything. Suddenly it seemed so clear.
We had to take a decision if we believed in Him or not. We were convinced that He exists, and if He does, that means that what the Bible says is true and when we stated that we knew; He is worthy of it all! He is worthy of it all!
So there and then we gave everything to God, and with everything I mean everything. Deep down from our hearts we gave our lives over to the Lord.
There at our doorstep, summer 2014, our lives were changed. Forever.
Every day from that day on we repeated the same to God; “we give it all to you”, and many things in our lives changed. All the desires of this world, as fancy clothes, a nice car, things that the world desires, totally disappeared immediately supernatural.
How could it happen? Only God can do that!
God spoke to us about many things, to seek Him and His Kingdom.
We stopped watching TV. We got a desire to read the Bible, hours every day. We had never read the Bible actually, more than occasionally. Now we were reading hours every day for months.
But life was still full of this world; the kid's activities, full time work, birthday parties, our garden, the household, the church program etc.

I have many times asked myself, when and where everything started? But I do not have the answer. We had for many years felt that it has to be something more, something that is more for real and looks more like the life we see in the Bible. But what was it? We didn't know, no one ever told us, until we read those books.
During the last four years we have met a lot of people that had the same questions, were seeking for answers and found a true active life with and for Jesus.

The Bible says: ´Love God with all your heart and with all your soul and with all your mind´.
I realized I did not.
How to love someone with all my heart and mind? I understood I have to know that person well to be able to love him in that way. And how could I get to know God in that way?
-Read the Bible and pray.
I needed more time to seek the Lord.

Nine months after we had given everything to the Lord, in April 2015, God spoke to us.
Andreas and I were home sick at the same time for a week. It was the first time ever Andreas was home from work being sick, and now at the same time as me!!
We were watching teachings from a christian Bible College conference there in our sofa when one of us suddenly came with the brilliant idea; ”what about going to Bible college so we can get to know God without all the distractions”.
Thousands of thoughts in my head.
HELP!!! It is impossible! Whaaat??!! But yes, or no, or maybe... we are employed so it can not be, the children´s school what about that? Money? I looove my job!!! What about the house? I can not speak english! We have such a good life as it is!!
I am the one who pulls the rope back; afraid of not being in control, not knowing the plan, going outside the box. Moving out of Sweden, going to Bible school, not knowing the next step - thats NOT me!! Especially when it came to selling the house I had difficulty to continue the plans that the rest of my family widely discussed only after a few minutes.

But I actually already gave everything away to Jesus nine months earlier.
An old song suddenly started to repeat in my head that changed everything. It says: ”To leave everything and follow me can cost you your life but I give you much more, to walk my way and obey me is still worth the price because I walk beside you...”
That took away all my doubts. Lets do it!!

We decided in less than an hour to sell the house, quit our jobs and take the children out of school to move out of the country to read the bible more and learn to know God better.
When people ask, I can not explain what happened in our minds that day. We wanted to obey God, and He changed our mind after His will, supernatural. It is not according to what the world teaches us.
Not many people around us understood what we were doing, I felt a little bit like Noah ;-)
It took six months and we were ready to leave.
We were ready to step out of the boat and try to walk on water.

We had a lot of hardships/trials that God took us through.
After selling the house, had our last day at work, said goodbye to friends and got rid of all our stuff we had been collecting for 40 years, finally we were on our way. We owned only the bags we could carry.
Only one thing remained now, for us being able to leave. Just go and get the visas.
We were asked two questions at the embassy, we were given a paper, the curtain was closed and two armed men came in to the room looking at us as if we were criminals leading us out.
Visas rejected.
What does that mean? Everything became dizzy, I suddenly didn't know where I was and... who I was. It could not be true. It must be something wrong. I did not understand. I just felt in my whole body; it can not be!!
People had asked me before if I was crazy, to sell the house and leave work and everything with 3 children? Was I?
Out in the car I was still in chock. Where could we go? We had no home. The flight was booked and paid and our departure was in a week...
Adam´s and Rebecca´s first saying was: Mom, Rejoice always!
The best is that Jesus is alive and care about us. He saw us, heard us and came. The five hour drive to my parents house was a celebration and worship to Him. We stood on His promises and read about them in the Bible.
We were rejected our visas 3 times going to the embassy.
The greatest sign for me during this time was the peace He gave us. We trusted Him and He gave us peace not to fear. That is difficult to explain, when everything around you falls apart and seems impossible and you just rejoice and continue to trust.

Many people asked us what happened and suggested us to go back to our former life. That was impossible for us. That had of course been the easiest way, to get the control again and follow the structure of the world, but we knew God wanted something else and we wanted to obey and learn to know Him! He gave us signs showing us that we were in His will.
We were seeking Him, reading the Bible in my parents house every day, waiting for answers.
Anyway, God is faithful if we trust Him, and we did. Three months later we left Sweden but to another country with the same Bible College. His plan was for us to spend time with Him in South Africa. What a wonderful time! The best time in our life so far! (Read more under `South Africa`)

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag ser verkligen fram emot att berätta om vår resa för dig!!! Jesus är fantastisk och han har totalt förändrat mitt liv, han öppnade mina ögon och jag är nu en helt ny person och inget I världen skulle få mig att vilja gå tillbaka!
Jag hoppas av hela mitt hjärta att du också har valt eller kommer att välja att följa Jesus I ditt dagliga liv. Med den här storyn vill jag berätta för alla att det är möjligt!

Vi var en normal svensk familj i 20 år. Vi tog aldrig några stora risker eller gjorde saker vi inte hade kontroll över. Vi levde i ett underbart hus som vi renoverat själva, hade allt vi behövde och saknade ingenting. Andreas jobbade som business controller och jag som skolsköterska, jag älskade mitt jobb!
Vi har tre barn; Rebecca, Adam och Milton. Vi har under våra 20 år tillsammans gått till kyrkan och trott på Bibeln och det som står där i. Varje söndag var vi i kyrkan och var också involverade i många aktiviteter där. Men litade vi verkligen på Gud med allt vi hade, hela våra liv, och betydde han allt för oss så att vi verkligen levde våra liv för Honom? - Svaret är nej.

Sommaren 2014 åkte Andreas till New York. Jag var hemma med barnen. Under denna vecka läste vi varsin bok av samma författare utan att den andre visste om det. Böckerna utmanade om vad det kristna livet handlar om och detta påverkade oss båda starkt. Redan innanför dörren med resväskan fortfarande i handen, säger Andreas till mig när han anländer hem att vi måste förändra våra liv! Jag sa detsamma till honom.
Det gick inte att se någon skillnad på våra liv och våra okristna vänners, förutom att vi gick till kyrkan på söndagen och hade en tro att Gud och Jesus finns. Vi hade inte lett en enda människa till räddning under våra 20 år tillsammans som bekännande kristna i kyrkan, aldrig döpt någon eller bett för någon som blivit helad. Demoner hade vi knappt hört talas om och ännu mindre sett skymten av. Vi hade inte vad vi kunde påminna oss hört någon undervisning om omvändelse eller synd eller vad evangeliet egentligen är och hur man skulle kunna berätta det för någon annan så de skulle kunna komma till tro. Lärjungaskap var ett ord som bara fanns i Bibeln och betydde ingenting idag. Att jag var en ny skapelse som pånytt född och behövde växa andligt från en bebis till mognad så jag kunde träna andra hade jag aldrig hört talas om.
När vi insåg vissa av dessa saker och vad Gud i Bibeln kallar oss till att uträtta som hans ambassadörer här på jorden ville vi ändra på allt.
Där och då gav vi allt till Gud, och då menar jag allt!
Från djupet av våra hjärtan lämnade vi över våra liv till Herren och sa att eftersom vi tror att Han är sann, och att följaktligen Bibeln då är sann, är Han ju värd ALLT!
Varje dag efter det sa vi det igen och det var mycket i våra liv som bara förändrades. All längtan efter materialistiska saker försvann omedelbart; att ha en bil som andra eller vi tycker är snygg, att bli uppskattad av andra för de kläder vi har på oss, inredning, att äga saker i denna världen... hela den biten inom oss raderades bara, övernaturligt. Vi slutade att titta på TV helt och hållet. Vi fick en längtan att läsa Bibeln vilket vi inte haft innan. Vi hade faktiskt knappt läst Bibeln själva alls. Nu läste vi länge varje dag, i flera månader.
Men livet var fortfarande fullt av världen; barnens aktiviteter, heltidsarbete, kalas, trädgården, hushållet, kyrkans program etc.

Jag har i efterhand ställt mig frågan, när och var allt började? Men jag har inget svar. Vi har länge känt att det måste vara något mer, något som känns på riktigt och som liknar det som berättas i Bibeln. Men VAD är det? Vi har inte vetat och ingen har berättat för oss, talat om att det finns något mer, tills vi läste de där böckerna.
Under de senaste fyra åren har vi dock träffat många människor som också ställt sig frågor, sökt svar och funnit ett aktivt levande liv med och för Kristus. Vi letade bara på fel ställe tidigare.

I Bibeln står det: Älska Gud av hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd.
Jag läste detta om och om igen och det gick upp för mig att jag inte gjorde det.
Hur kan man älska någon med hela sitt hjärta och hela sin själ? Jag insåg att för att göra det måste jag känna den personen väl. Hur kunde jag lära känna Gud på det sättet?
  • Läsa Bibeln och be. Jag behövde ge mer tid till att söka Gud.

Nio månader efter att vi gett allting till Gud, i april 2015, talade Gud till oss. Andreas och jag var hemma sjuka samtidigt. Det var första gången någonsin Andreas var sjuk och hemma från jobbet. Och samtidigt som mig! Vi satt och tittade på en undervisning från en Bibelskola och någon av oss yttrade orden högt; tänk om vi skulle åka till bibelskola på heltid och komma ifrån allt här hemma?
Tusen tankar i huvudet. HJÄLP!!! Det går ju inte!!! Whaaat??!! Men nej men ja kanske.. vi jobbar ju, barnens skola, pengar, huset, men vi som har det så bra!

Jag var den motsträviga, speciellt när jag förstod att vi skulle vara tvungna att sälja huset för att ekonomiskt klara av det. Bibelskola hade jag aldrig haft längtan till, det är väl för ungdomar? Och utomlands, nej aldrig jag kan inte engelska och sälja huset? Och jag älskar ju mitt jobb!!!!
De andra fyra i min familj var positiva direkt, började planera.
Grejen var att jag hade ju redan gett allting till Honom för nio månader sedan.
Jag gick och tog en dusch. Där i duschen började en låt spela i mitt huvud som jag inte hört på flera år, om och om igen;
”Att lämna allt och följa mig, kan kosta dig ditt liv, men jag ger dig mycket mera. Att gå min väg och lyda mig är ändå värt sitt pris, för jag går vid din sida”. Så var det klart!
Från det att tanken talades ut gick det max en timme innan vi satt och tittade på boenden i USA.

Nio månader tog det exakt från det att vi överlät allt till Gud i vårat inre, tills vi fick göra det med våra handlingar. Att tro är att lyda.

2 veckor kvar tills flyget går.
Vi har lämnat ifrån oss nycklarna till vårt hus, gjort oss av med alla våra ägodelar vi samlat under 40 år (mycket!), blivit avtackade på våra jobb och haft avskedskalas på barnens skolor. Nu ska vi flytta 2 år till USA!
Vi har förbetalat två lägenheter i staden i USA dit vi ska och skolavgiften är betald och flygbiljetterna utdragna.
Bara att hämta våra visum då.
Japp, vår tur i luckan.
2 frågor, en lapp lämnades ut under kanten och så drogs rullgardinen ner.
Vad hände? ?
Visum denied.
Vad betyder det?
Det började snurra, jag visste plötsligt inte var jag var eller...vem jag var. Jag frågade Andreas vad det betydde, kunde ju läsa men kunde ändå inte förstå.
Då samtidigt som jag bara stod där och försökte hitta något att hålla mig i kommer flera beväpnade vakter in och säger att vi måste lämna ambassaden omedelbart.
Va?
Vi kände oss som brottslingar.
Vi gick ut den anvisade vägen samtidigt som jag ville skrika och fråga: vad hände?
Oj vad det snurrade i mitt huvud.

Jag fylldes omedelbart av otaliga världsliga tankar. Tankar som jag genom livet lärt mig borde appliceras i ett sådant här tillfälle, som min hjärna matade fram i en otrolig hastighet och som fyllde hela mitt varande; Detta kan inte vara sant !!!(poppade upp var femte sekund de närmaste timmarna), Vad ska alla säga? Det kan inte vara sant! Kan vi rymma? Jag vill inte åka hem!! Kan vi köpa ett nytt hus? Kan jag få tillbaka mitt jobb igen? Är jag galen som många sa, som tog ur mina barn ur skolan, sålde huset, sa upp mig och bara reser iväg – som en mamma!!? Är det ansvar?
Jag vill bara försvinna.
Det måste gå att ordna, det kan inte vara sant!
Jag fick en chock.
Väl ute på gatan kommer gråten. Mina två äldsta barn som var med tittade förvånat på mig och sa ”mamma, du säger alltid Rejoice always”. Rejoice always!
De började citera bibelord, löften från Gud, påminna oss alla om vad vi tror på och varför vi lämnat vårt liv bakom oss. För att vi tror på Honom, litar, förtröstar på och lyder Honom. När vi efter en mil stannar på Ikeas stora parkering för att äta, sitter en stor lapp klistrad på pelaren precis framför vår parkeringsplats: I am the way, the truth and the life! /Jesus.
Väl hemma fem timmar senare sjunger och jublar vi över Guds godhet och fortsatte så dagarna som kom.
Vi satt hos mina föräldrar och väntade i tre månader.
Om Gud vill testa oss, som han testade Abraham, om vår tro och tillit håller, om vi står fast även när det stormar ute på sjön, så tror jag detta var ett sådant tillfälle.
Vi var nekade visum tre gånger på ambassaden i Stockholm.
Det mest övernaturliga under denna tiden var friden Gud gav oss. Vi kände ingen oro, tvivel eller rädsla.
Många människor rådde oss att gå tillbaka till vårt gamla liv. Det var omöjligt för oss. Det hade såklart varit det enklaste och mest naturliga om man tänker på världens vis, att få tillbaka kontrollen över vårt liv och följa världens struktur. Men vi visste att Gud ville något annat och vi ville lyda Honom och lära känna Honom. Han visade oss på flera sätt att vi var i hans vilja.
Vi fortsatte att söka Honom, läsa Bibeln I mina föräldrars hus varje dag, i väntan på svar.
Sanningen är, att Gud är trofast om vi litar på Honom, och det gjorde vi. Tre månader senare lämnade vi Sverige till ett annat land med samma bibelskola. Guds plan för oss var att umgås med Honom I Sydafrika. Vilken fantastisk tid! Det var den bästa tiden I våra liv hittills! (Läs mer under Sydafrika)


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar